Biografier
Detta är inte en egentlig biografi, bara några ord och tankar om mig själv, och en mycket kortfattad historia om min mammas liv.
Signe Jeppesen
Min sångkarriär är egentligen inte mycket att skryta om, men jag har nått ett mål i livet, att känna att jag behärskar min röst till stor del, och att jag gillar mitt sound och uttryck. Många sångpedagoger har jag lyssnat på, och alla har de sitt eget språk och tillvägagångssätt. Rösten är ett levande instrument som förändras och kan utvecklas hela livet, tack och lov. Man får gå på känslan, känslan för musiken, för kroppen, och sjunga från hjärtat. Min musikaliska resa startade i barndomshemmet, sedan i 16 års ålder sånglektioner för den svenska sopranen Karin Mang-Habashi, några års uppehåll då jag studerade Maskinteknik vid Lunds tekniska högskola, sedan sånglektioner för den finska mezzosopranen Irmeli Kaastrup i Malmö innan det bar iväg till Sankt Petersburg, där jag studerade tre månader vid Rimsky-Korsakov konservatoriet. Hemma igen sökte jag mig till kyrkomusikskolan i Roskilde, där jag studerade sång och körledning. Senast har jag mött sopranen Nadine Koutcher från Vitryssland. Jag har träffat henne ett par gånger bara, men hon är min ledstjärna. Apropå ledstjärna, så är det väl musiken i sig som sporrar och ger oss utmaningar, som kan hjälpa en att finna sin röst och utveckla den. Jag vill verka för att Lizzies musik ska bli tillgänglig för alla människor, och sprida glädje med min sång med flera musikaliska äventyr, och även väcka musikintresset hos min son. Han är en klippa i mitt liv, bättre än att vinna på lotto och större än en sångkarriär, Valdemar León Jeppesen.
Lizzie Fribo Jeppesen
Lizzie brukade sitta under sin mors flygel när hon övade stora pianokoncerter. Det lät som ett åskväder, och redan då, 8 år gammal, visste Lizzie, att hon ville komponera sin egen musik. På konservatoriet i Köpenhamn mötte Lizzie violinisten Hans Ulrik Jeppesen (1944-2024), som då hade fått chansen att åka till Irland och Amerika för att spela i olika orkestrar. Utan mycket betänketid bestämde sig Lizzie för att följa med honom. De stannade borta i ett år och gifte sig där. Hemma igen fick Hans Ulrik arbete i Sverige, först i symfoniorkestern i Göteborg och sedan Malmö. De fick fyra barn ihop, och det var i denna tid då Lizzie hade små barn, som hon komponerade största delen av sin musik. På äldre dagar ärvde Lizzie släktens sommarstuga i Danmark, på Nordfyn. Hon flyttade då tillbaka till sina barndomstrakter och bor där än idag med sin son, Frederik. Hon har skrivit ett 40-tal sånger för vuxna, och lika många för barn. Därutöver små pianostycken, en cellokonsert, och annan instrumentell musik. Många av hennes sånger har hon instrumenterat för orkester eller stråkkvartett och trio. Lizzies huvudinstrument var piano och i processen av komponerandet använde hon sig av detta instrument. Lizzie föddes 1941 och var mest verksam som tonsättare mellan åren 1960-1990. All hennes musik är skriven för hand och finns i hemmet i Sverige där hon bodde stor del av sitt liv med Hans Ulrik och sina barn. Det är nu upp till hennes barn att se till att musiken får liv och inte stannar i bokhyllan.